Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Den drabbar över 160 000 personer i Sverige. Genom att känna till tidiga tecken kan du få en tidig diagnos och behandling. Detta kan förbättra livet för den drabbade och deras anhöriga.
Symtom på alzheimer kan vara svåra att se i början. Men det finns tecken att vara uppmärksam på. Minnesproblem är ofta det första tecknet, särskilt svårt att komma ihåg ny information.
Andra tidiga tecken inkluderar svårigheter med vardagliga sysslor. Det kan också vara problem med att hitta rätt ord. Förändringar i humör och beteende är också tecken.
Det är viktigt att inte ignorera dessa tecken. Ju tidigare du får en diagnos, desto bättre chanser finns det att stoppa sjukdomens utveckling. Det ger också stöd till den drabbade och deras anhöriga.
Men många svenskar vet inte vart de ska vända sig för hjälp. Det visar hur viktig ökad kunskap om alzheimer är.
Översikt
Viktiga punkter:
- Alzheimer står för 60-80% av alla demensfall
- Minnesproblem är ofta det första symtomet på alzheimer
- Andra tidiga tecken inkluderar svårigheter med vardagliga sysslor och kommunikation
- Tidig diagnos och behandling kan förbättra livskvaliteten
- Ökad kunskap om tidiga symtom på alzheimer är viktigt för att få rätt hjälp och stöd i tid
Vad är Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den står för 60-70% av alla demensfall. I Sverige har cirka 100 000 personer Alzheimers, medan globalt är det 20 miljoner som drabbas.
Sjukdomen drabbar främst äldre, men även 7000 svenskar under 65 har den.
Alzheimer står för 60-80% av alla demensfall
Varje år insjuknar 20 000-25 000 svenskar i demens. Merparten av dessa har Alzheimers. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar är över 80 miljarder kronor per år i Sverige.
Det finns inget botemedel mot Alzheimers än. Nuvarande behandlingar syftar till att lindra symtom snarare än att stoppa sjukdomens framfart.
En progressiv neurodegenerativ sjukdom
Alzheimers är en sjukdom där nervceller dör snabbare än normalt. Den delas in i fyra faser: mild demens, mild-måttlig demens, måttlig-svår demens och svår demens.
Varje fas har olika symtom. De kan inkludera minnesförlust, oro och svårigheter att utföra vardagliga sysslor.
| Fas | Symptom |
|---|---|
| Mild demens | Nedgång i Instrumentell ADL, stört episodiskt närminne, inaktivitet, nedstämdhet, oro, irritabilitet, likgiltighet |
| Mild-måttlig demens | Fortsatt nedgång i Instrumentell ADL, tydliga närminnesstörningar, oro/ångest, bristande orientering, svårigheter att uttrycka sig |
| Måttlig-svår demens | Nedgång i Personlig ADL, nedsatt när- och fjärrminne, oro/ångest, svårigheter att uttrycka sig, förstå, hitta, läsa, skriva, tänka abstrakt |
| Svår demens | Fortsatt nedgång i Personlig ADL, nedsatt gångförmåga, inaktivitet, oro/ångest, aggressivitet, skrikbeteende, vanföreställningar/hallucinationer, när- och fjärrminnesstörningar, mycket begränsad förmåga att tala, förstå, hitta och känna igen |
Ärftlighet är viktig för Alzheimers. Cirka 5-10% av fallen beror på en genetisk mutation. För dem som insjuknar efter 65 är ärftligheten 70%, medan tidig debut är 90% ärftlig.
Andra riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, diabetes, fetma, rökning, alkoholkonsumtion och inaktivitet.
Det är svårt att veta hur länge man lever med Alzheimers. Men den genomsnittliga livslängden efter diagnos är tre till nio år.
Att ändra livsstil kan minska risken för Alzheimers. Detta inkluderar utbildning, träning, mental stimulans, rökstopp och stresshantering.
Vikten av tidig diagnos och behandling
Att känna igen tidiga symtom på Alzheimers sjukdom är viktigt. Det hjälper till att få en snabb diagnos och börja behandling. Tidig behandling kan förbättra livet för den drabbade och deras familj.
Mediciner som lindrar symtom är mest effektiva tidigt i sjukdomen. Det är därför så viktigt att agera snabbt.
Men många svenskar vet inte vart de ska vända sig vid tidiga symtom på Alzheimer. 70% av deltagarna känner inte till fler tidiga tecken än minnessvårigheter. Det visar att vi behöver mer kunskap om sjukdomen.
Idag lever cirka 100 000 svenskar med Alzheimers. Men det finns sannolikt fler på grund av underdiagnostisering. Många känner till någon som är drabbad och är oroliga för att själva bli det.
“Det krävs ökade kunskapshöjande insatser, inklusive en nationell informationskampanj, för att öka medvetenheten och stödet för demenssjuka och deras anhöriga.”
Kunskap är viktig för att få en tidig diagnos och behandling. Genom att sprida information kan vi hjälpa fler. Detta inkluderar tidiga tecken, riskfaktorer och stöd till dem som drabbas.
| Kunskap om Alzheimer | Andel |
|---|---|
| Vet inte vart man ska vända sig för råd | 60% |
| Känner endast till minnesproblem som tidigt tecken | 70% |
| Vet att man kan minska risken att drabbas | Knappt 50% |
| Kvinnor med stor kunskap vill veta mer om prevention | Hög andel |
Genom att uppmärksamma tidiga tecken och öka kunskapen kan vi hjälpa många. Det ger dem och deras familjer bättre förutsättningar att hantera sjukdomen. Det hjälper till att bibehålla en god livskvalitet.
Minnesförlust – ett karakteristiskt tecken
Minnesförlust är ett tydligt symtom på Alzheimers sjukdom. Det påverkar främst korttidsminnet. Detta innebär att personer med Alzheimer kan ha svårt att komma ihåg saker som de lärde sig nyligen.
En undersökning visar att 70 procent inte känner till tidiga symtom på Alzheimer. Detta inkluderar problem med minnet. Det är viktigt att känna till andra tidiga tecken för att få en tidig diagnos.
Svårigheter att komma ihåg nyligen inlärda informationer
Personer med Alzheimer kan ha svårt att komma ihåg saker de lärde sig nyss. Detta kan vara instruktioner, avtalade tider eller var de lade sina saker. Det leder till förvirring och frustration.
Problem med att komma ihåg namn på familjemedlemmar eller vänner
Minnesförlusten kan göra det svårt att komma ihåg namn på nära och kära. Även om man känner igen deras ansikten. Det är svårt både för den drabbade och deras familjer.
Här är en jämförelse av hur vanliga olika tidiga symtom på Alzheimer är:
| Tidigt tecken | Förekomst (%) |
|---|---|
| Minnesförlust | 75-80% |
| Svårigheter med vardagliga uppgifter | 60-65% |
| Språk- och kommunikationsproblem | 40-45% |
| Desorientering | 30-35% |
| Humör- och beteendeförändringar | 25-30% |
Att känna igen tidiga tecken på Alzheimer är viktigt. Det hjälper till att få en tidig diagnos och behandling. Tidig insats kan förbättra livet för den drabbade och deras familjer.
Svårigheter med beslutsfattande och vardagliga uppgifter
Personer med Alzheimers sjukdom kan ha svårt att göra vardagliga saker. Detta beror på förändringar i hjärnan som påverkar minnet och förmågan att planera. Även om varje person påverkas på olika sätt, är dessa tecken vanliga i början av sjukdomen.
Att ha svårt att hantera komplexa uppgifter är ett tidigt tecken. Det kan vara allt från att planera en måltid till att betala räkningar. Även enkla sysslor som laga mat eller klä sig kan bli svårt. Detta beror på att hjärnan förlorar förmågan att hantera information och samordna aktiviteter.
Problem med att hantera komplexa uppgifter
Med tiden blir det svårare att göra vardagliga aktiviteter som kräver flera steg. Detta kan se ut så här:
- Svårigheter att följa recept eller laga mat
- Problem med att hantera ekonomi och betala räkningar
- Svårt att planera och organisera aktiviteter
- Minskad förmåga att fatta beslut eller lösa problem
De här förändringarna kan börja små men bli tydligare med tiden. Att känna igen tecken på alzheimer tidigt kan hjälpa till med snabbare diagnos och behandling. Detta kan förbättra livet för den drabbade och deras familj.
| Stadie av Alzheimer | Symtom på beslutfattande och vardagliga uppgifter |
|---|---|
| Mild kognitiv svikt (MCI) | Svårigheter med komplexa uppgifter, som att planera en resa eller hantera finanser |
| Tidig Alzheimer | Problem med att laga mat, handla eller klä sig; nedsatt omdöme vid beslutsfattande |
| Måttlig Alzheimer | Behöver hjälp med de flesta vardagliga sysslor; svårt att fatta självständiga beslut |
| Svår Alzheimer | Kan inte längre utföra basala aktiviteter som att äta eller klä på sig; oförmögen att fatta beslut |
Genom att vara uppmärksam på dessa tecken och söka läkarvård tidigt kan man få rätt hjälp. Att anpassa miljön och rutiner efter den drabbades behov kan göra vardagen lättare. Detta kan hjälpa till att bevara livskvaliteten längre.
Förändringar i språk och kommunikation
Alzheimer kan påverka hur vi pratar och kommunicerar. Det kan vara svårt att hitta rätt ord eller följa med i samtal. Dessa förändringar börjar ofta små men blir tydligare med tiden.
Det finns flera tecken på alzheimer som rör språk och kommunikation. Här är några exempel:
Svårigheter att hitta rätt ord
Personer med alzheimer kan ha svårt att hitta rätt ord. De kan använda fel ord eller ha svårt att beskriva saker. Detta kan leda till frustration för både personen och deras samtalspartner.
Problem med att läsa, skriva och följa konversationer
Alzheimer kan också påverka läsning, skrivning och att följa samtal. Det kan vara svårt att förstå skrift eller att hänga med i samtal. Detta gäller särskilt när många är med i samtalet.
Här är några statistiska fakta om språk- och kommunikationsförändringar vid alzheimer:
| Fakta | Beskrivning |
|---|---|
| Kognitiva tecken | Problem med minne, koncentration, språk och vardagliga uppgifter är vanliga kognitiva tecken på demens. |
| Beteendemässiga indikationer | Förvirring, agitation, ångest, depression och aggression kan vara beteendemässiga indikationer på demens. |
| Tidig upptäckt | Tidig upptäckt av demens är avgörande för att sätta in lämplig behandling och stöd. |
Att vara uppmärksam på tidiga tecken på alzheimer är viktigt. Det hjälper till att få en tidig diagnos och behandling. Om du märker något oroande hos dig eller någon annan, kontakta sjukvården.
Förvirring och desorientering
Förvirring och desorientering är vanliga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta är särskilt vanligt i senare stadier. Personer med Alzheimer kan bli förvirrade över tid, plats eller person. De kan inte längre känna igen platser som de brukade vara bekanta med.
Dessa förändringar i beteende vid alzheimer kan vara mycket påfrestande. Det påverkar både den drabbade och deras anhöriga.
Akut konfusion är ett vanligt problem hos äldre som sjukhusvårdas. Det kan uppstå med en förekomst på upp till 30 procent. Patienter med demenssjukdom, särskilt de med beteendemässiga och psykiska symtom, löper högre risk att drabbas av akut konfusion.
Detta gäller även vid relativt lindriga utlösande faktorer som urinvägsinfektion, anemi eller smärta.
Svårigheter att orientera sig i välkända omgivningar
Ett karakteristiskt tecken på Alzheimers sjukdom är svårigheter att orientera sig i välkända omgivningar. Även platser som tidigare varit välbekanta kan plötsligt kännas främmande och förvirrande. Dessa förändringar i beteende vid alzheimer kan leda till att personer går vilse eller har svårt att hitta hem.
Sjukdomsförloppet vid Alzheimers kan delas in i tre huvudfaser:
- Tidig fas (mild Alzheimer): Symtomen är milda och kan misstas för åldersrelaterade minnesproblem.
- Måttlig fas (måttlig Alzheimer): Symtomen blir mer uttalade och påverkar det dagliga livet avsevärt.
- Svår fas (svår Alzheimer): Sjukdomen påverkar hjärnfunktionerna kraftigt, vilket leder till förlust av grundläggande förmågor.
Teknik som sensorer kan vara till stor hjälp för personer med Alzheimers sjukdom. Exempel på användbar teknik är:
| Typ av teknik | Funktion |
|---|---|
| GPS-larm | Möjliggör spårning av personens position |
| Medicinpåminnare | Påminner om att ta medicin i rätt tid |
| Automatiska fallalarm | Larmar vid fall för ökad säkerhet |
Användning av tekniska hjälpmedel kan underlätta omvårdnaden av personer med Alzheimers sjukdom. Det ökar tryggheten och ger stöd i vardagen. Genom att vara uppmärksam på tidiga tecken kan man sätta in rätt insatser i tid. Detta förbättrar livskvaliteten för den drabbade.
Förändringar i humör och beteende
Alzheimers sjukdom kan förändra hur en person känner och beter sig. Dessa symtom på alzheimer kan vara lika svåra att hantera som minnesförlusten.
- Irritation och aggressivitet
- Ångest och depression
- Apati och tillbakadragande
- Sömnstörningar och nattlig rastlöshet
- Vandrande och rastlöshet
Irritation, ångest, depression eller ilska utan uppenbar anledning
Personer med Alzheimers kan plötsligt bli arga eller ledsna utan anledning. Detta kan vara svårt för dem och deras familjer att hantera.
Ökad misstänksamhet och paranoia
Alzheimers kan göra att personen misstänker folk. De kan tro att familjemedlemmar eller vårdpersonal stjäl från dem. Dessa tankar kan kännas mycket verkliga för den drabbade.
| Beteendeförändring | Vanliga symtom | Hanteringsstrategier |
|---|---|---|
| Irritation och aggressivitet | Verbala utbrott, fysisk aggression | Behåll lugnet, distrahera, omdirigera |
| Ångest och depression | Oro, ledsenhet, apati | Lugna aktiviteter, känslomässigt stöd |
| Misstänksamhet och paranoia | Vanföreställningar om stöld eller hot | Undvik att argumentera, erbjud försäkran |
“Tålamod, empati och flexibilitet är nyckeln till att hantera beteendeförändringar vid Alzheimers sjukdom.”
Att hantera symtom på alzheimer kräver tålamod och empati. En lugn och stödjande miljö, rutiner och meningsfulla aktiviteter kan hjälpa.
Tidiga tecken på alzheimer och hjärnförändringar
Visste du att de första tecknen på tidiga tecken på alzheimer kan börja i hjärnan 10-20 år innan man märker det? Forskare har funnit att förändringar i hjärnans “default mode nätverk” är viktiga. Detta nätverk är aktivt när vi dagdrömmer och vilar.
En studie i Norfolk, England, visade att 537 av 8623 friska personer utvecklade kognitiv svikt. Visuella problem var ett tidigt tecken på kognitiv nedgång. Personer som behövde längre tid att se visuella mönster utvecklade senare kognitiv svikt.
Försämrad förmåga att känna igen ansikten
En annan tidig signal är svårigheter att lära sig nya ansikten. Personer med alzheimer skannar inte nya ansikten som friska gör. Detta beror på förändringar i hjärnans nätverk för ansiktsigenkänning.
Nya markörer för att upptäcka förändringar i hjärnan
Forskare letar ständigt efter nya sätt att upptäcka tidiga tecken på alzheimer. En lovande markör kallas UCB-J. Den används med PET-kamera för att se förändringar i hjärnan. Denna metod kan hjälpa till att diagnostisera tidigare och förstå sjukdomens utveckling bättre.
Genom att studera dessa tidiga tecken kan forskare lära sig mer om Alzheimers sjukdom. De kan också utveckla bättre behandlingar. Det är viktigt att vara uppmärksam på små förändringar i kognitiv funktion och beteende. Tidig upptäckt kan förbättra livskvaliteten för den drabbade och deras familjer.
Betydelsen av biomarkörer för tidig diagnos
Biomarkörer är viktiga för att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom. De hjälper läkare att se sjukdomen innan man märker något. Detta gör att man kan börja behandla tidigare och hantera sjukdomen bättre.
En ny studie visar att Alzheimers kan diagnostiseras med ett blodprov. Studien jämförde blodprov med ryggvätskeprov och visade att båda är bra för att mäta biomarkörer. Detta inkluderar förändringar i proteinet tau och beta-amyloid.
Resultaten visar att blodprovet är lika bra som ryggvätskeprovet för att se beta-amyloid. Det är ännu bättre för att se tau-protein.
Biomarkörer i ryggvätska kan förutsäga minnessvårigheter
Biomarkörer i ryggvätskan, som beta-amyloid och tau, kan förutsäga minnessvårigheter. De kan hjälpa till att ställa säkrare diagnoser för Alzheimer. Förändringar i hjärnan börjar 10-15 år innan symtomen visas.
Genom att analysera dessa biomarkörer kan läkare se vilka som riskerar att få Alzheimers. Detta långt innan de börjar visa tecken på sjukdomen.
Blodprovet förväntas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten.
Beta-amyloid och tau proteiner som riskfaktorer
Beta-amyloid och tau proteiner är viktiga biomarkörer för Alzheimers. Beta-amyloid kan dyka upp långt innan man märker något. Men när tau också dyker upp börjar nervceller dö.
Nya tekniker kombinerar ryggvätskeprover med bildteknik för att studera detta. Genom att övervaka dessa proteiner kan läkare bedöma risken för Alzheimers. Detta gör att man kan ta rätt åtgärder i tid.
Studien inkluderade över 1400 patienter från Sverige och USA. Den kommer att leda till ett blodprovstest i USA snart. Detta test kommer att vara användbart särskilt där immunterapier mot amyloid erbjuds.
Ett läkemedel mot Alzheimers, Lecanemab, förväntas få godkänt i EU innan sommaren.
Ökningen av Alzheimers sjukdom i samhället
Alzheimers sjukdom växer snabbt och kommer att öka tre gånger så mycket till 2050. Detta beror på att vi lever längre tack vare bättre levnadsvillkor. I Sverige kostar alzheimers sjukdomen 50-60 miljarder kronor varje år. Det är mer än vad cancer, stroke och hjärt-kärlsjukdomar kostar tillsammans.
Det finns cirka 150,000 personer i Sverige som lider av demens, och de flesta har alzheimers. Äldreomsorgen kämpar med att få tillräckligt med personal och förstå demenssjukdomar. Det finns också brist på kunskap i primärvården och socialtjänsten, och personalens svenska språkkunskaper är ofta bristfällig.
För att hantera problemet behövs mer kunskap, kompetens och resurser inom vård och omsorg. Det är viktigt att satsa på forskning och nya behandlingsmetoder. Organisationer som Hjärnfonden är viktiga för att samla in pengar till hjärnforskning. Under 2023 gav Hjärnfonden över 134,1 miljoner kronor, en ökning med nästan 70 procent sedan 2018.
Det finns framsteg inom diagnostisering och behandling av alzheimers. Blodtest och digitala applikationer kan hjälpa till att tidigt upptäcka sjukdomen. Läkemedel som lecanemab och donanemab visar lovande resultat. Men mer satsning och samverkan krävs för att möta utmaningen som alzheimers sjukdom står för.
Skyddsfaktorer och prevention
Att förebygga Alzheimers sjukdom är viktigt för alla. Forskning har hittat flera sätt att minska risken. Genom att ta hand om vår hjärnhälsa kan vi skydda vår kognitiva förmåga när vi åldras.
Längre utbildning ger starkare skydd mot sjukdomen
En ny forskningsupptäckt visar att längre utbildning skyddar mot Alzheimers. Studier visar att personer med högre utbildning har lägre risk. Detta tyder på att lärande och mental stimulans är bra för hjärnan.
Mental aktivitet och att “motionera hjärnan”
Mental aktivitet är lika viktigt som fysisk träning för våra muskler. Aktiviteter som läsa och lösa korsord håller hjärnan aktiv. Detta kan hjälpa till att förebygga Alzheimers.
Men många är okända för att de kan minska risken för Alzheimers sjukdom. Det är viktigt att sprida kunskap om hur man kan skydda sin hjärnhälsa.
| Åldersgrupp | Andel med demenssjukdom |
|---|---|
| 65 år eller äldre | 6,9% |
| 80 år eller äldre | 18,3% |
| Över 90 år | Närmare 50% |
Genom att fokusera på hjärnhälsa och livsstilsförändringar kan vi minska risken för Alzheimers. Forskning visar att vi kan minska demenssjukdom med 45 procent. Låt oss arbeta tillsammans för ett friskare samhälle.
Framtida behandlingsmöjligheter och forskning
Forskare arbetar hårt för att hitta nya sätt att behandla Alzheimers sjukdom. Även om det inte finns någon medicin som kan stoppa sjukdomen helt, finns det lovande forskning pågående. Detta syftar till att skapa effektiva behandlingar.
En del av forskningen fokuserar på att utveckla antikroppar mot skadliga proteiner. Beta-amyloid och tau är två sådana proteiner. Många läkemedelsbolj satsar stort på detta. De hoppas kunna stoppa sjukdomens utveckling.
För att lyckas måste forskare förstå sjukdomen i ett tidigt skede. De behöver studera den hos människor i ett tidigt stadium. Detta är viktigt för att utvärdera nya behandlingar och förbättra livet för de drabbade.
Samtidigt som forskningen fortsätter, ökar andelen äldre i befolkningen. Detta innebär större utmaningar för samhället. Fram till 2040 förväntas andelen personer över 75 år öka med 28%.
| Område | Förväntad förändring till 2040 |
|---|---|
| Äldreomsorgens andel av BNP | Ökning från 2,7% till 3,6% |
| Behov av effektiviseringar | Motsvarande 75 miljarder kronor |
| Behov av nya helårsarbeten | Cirka 70 000 |
Att hitta behandling av Alzheimers sjukdom är viktigt för individer och samhället. Genom förebyggande arbete och fortsatt forskning finns hopp om att möta denna utmaning. Detta innebär bättre vård och livskvalitet för de drabbade.
Slutsats
Alzheimers sjukdom påverkar miljontals människor över hela världen. Genom att känna igen tidiga tecken kan vi få tidig diagnos. Forskning visar att livsstil, som social stimulans och fysisk aktivitet, kan minska risken.
Nya behandlingar, som läkemedlet lecanemab, ger hopp. Men bara en del kan få behandling på grund av medicinska skäl. Det är viktigt att alla känner till alzheimers sjukdom för att hjälpa drabbade och deras familjer.
Forskningen har kommit långt, men många utmaningar finns fortfarande. Förståelsen för sjukdomens orsak och effektiva behandlingar är viktig. Fortsatta forskningsinvesteringar och samarbete är nyckeln till att bekämpa alzheimers. Genom gemensamma ansträngningar kan vi förbättra livet för de drabbade och deras familjer.
Läsa mer om Alzheimers sjukdom på följande länk : 1177 Vårdguiden
FAQ
Vad är de vanligaste tidiga tecknen på Alzheimers sjukdom?
De tidiga tecknen inkluderar minnesförlust, särskilt för korttidsminne. Det kan också vara svårt att fatta beslut och hantera vardagliga uppgifter. Förändringar i språk och kommunikation, förvirring, och humör- och beteendeförändringar är vanliga.
Hur vanligt är Alzheimers sjukdom jämfört med andra demenssjukdomar?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen. Den står för 60-80% av alla demensfall.
Varför är det viktigt med tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom?
Tidig diagnos och behandling förbättrar livskvaliteten. Symtomlindrande mediciner är mest effektiva om de ges tidigt.
Hur påverkar Alzheimers sjukdom förmågan att utföra vardagliga uppgifter?
Personer med Alzheimer kan ha svårt att fatta beslut. Det kan också vara svårt att hantera komplexa uppgifter. Vanliga uppgifter som laga mat eller klä sig kan också bli utmanande.
Vilka förändringar i språk och kommunikation är vanliga vid Alzheimers sjukdom?
Personer med Alzheimer kan ha svårt att hitta rätt ord. Det kan också vara svårt att förstå vad andra säger. Problemer med läsning, skrivning och att följa konversationer är vanliga.
Hur tidigt kan hjärnförändringar upptäckas vid Alzheimers sjukdom?
De tidigaste tecknen kan dyka upp i hjärnans “default mode nätverk”. Detta nätverk är aktivt under dagdrömmar. Förändringar kan ses så tidigt som 10-20 år innan symtom uppstår.
Vilken roll spelar biomarkörer i diagnostiseringen av Alzheimers sjukdom?
Biomarkörer som beta-amyloid och tau proteiner kan förutsäga minnessvårigheter. De kan ställa säkrare diagnoser för Alzheimer. Beta-amyloid kan dyka upp decennier innan symtom, men när tau förekommer börjar nervceller dö.
Finns det några skyddsfaktorer mot Alzheimers sjukdom?
Längre utbildning verkar ge starkare skydd mot Alzheimers sjukdom. Mental aktivitet och att “motionera hjärnan” är bra förebyggande åtgärder. Det är som träning stärker muskler.
Hur ser framtiden ut för behandling av Alzheimers sjukdom?
Idag finns inga botemedel mot Alzheimers sjukdom. Men läkemedelsbolag arbetar hårt med att utveckla antikroppar mot beta-amyloid och tau. Forskare behöver lära sig mer om sjukdomen. Det slutgiltiga målet är att hitta botemedel.